Under sensommaren 2014 tog jag och min hustru steget att skaffa vår första båt. Som inflyttade Alnöbor 1985 har tanken funnits tidigare, men blev verklighet först efter 30 år på ön. Valet av första båt föll på en 26 fots plastsnipa av märket Albatross, årsmodell 1977 med en inombords Volvo Penta diesel MD17C på dryga 30 hästkrafter. Vi har ingen tidigare erfarenhet av segling så en segelbåt skulle vara en för stor utmaning, och någon snabbgående båt var inte intressant då båtlivet runt Alnö inte kräver några högre hastigheter för att nå fram till ett möjligt resmål.
Med det båtval som vi gjorde har ändå frågan om hållbarhet dykt upp med tanke på att diesel är ett fossilt bränsle, trots att vår båt inte är den mest bränsleslukande typen. Inför förra säsongen 2019 bestämde vi oss då för att ta steget och driva vår båt med HVO100. Efter lite googlande kunde jag inte hitta något som talade för att det skulle ge oss några problem. HVO är en hydrerad diesel på samma sätt som vanlig fossil diesel och kolväte kedjorna ska vara desamma, till skillnad mot RME som ju alla båtägare försöker undvika pga bakterietillväxt i bränsletanken. Sagt och gjort, efter inköp av ett antal jeepdunkar med tillhörande pump på Biltema för några hundralappar, tankade vi båten med 60 liter HVO från OK-macken. Lite krångligare kanske än att tanka vanlig diesel på sjömacken, men det funkade bra.
Erfarenheterna från HVO under båtsommaren 2019 visade inte på några problem. Med en så gammal båt som vi har finns det alltid driftproblem, men inget som hade med bränsle att göra. Vi ser nu fram emot kommande somrar med HVO som drivmedel och min tanke med denna artikel är att återkomma med eventuella erfarenheter från ett hållbarare båtliv.
Carina och Rolf Hermansson, medlemmar i Alnö båtklubb.